Bruksgatan då och då!

Linus var på läkarbesöket i går, i Nässjö. Allt verkar okej, det är bara drogtestet kvar och det är ju inget som man är orolig för. När han var klar i Nässjö så fortsatte vi till Mjölby, för att titta på lägenheter. Den som på pappret såg mest intressant ut, visade sig ha väldigt litet sovrum, dessutom var det i utkanten av Skänninge, knappt en mil från Mjölby. Nästa lägenhet däremot, låg också i Skänninge, men mer centralt och dessutom ett trevligare område. Det fanns en lägenhet till i samma område, men tjejen som bor där nu tyckte att vi skulle komma och titta på den nästa vecka ? Jag förklarade för henne att vi inte kunde det, men hon ville inte släppa in oss samma dag. Det slutade med att han skrev kontrakt på den lägenheten han tyckte bäst om, den andra vi tittade på. Hos Mjölbybostäder har de hyresrabatt för dem som går en KY-utbildning, på tvåor i just Skänninge. Detta innebär att han får ett extra rum för samma hyrespeng. Det känns ju lite mer hygieniskt också, att inte sova

Eftersom de på kondiset har två olika typer av semlor, med hasselnötter i mandelmassan, respektive med enbart mandel, så var jag tvungen att testa båda delarna! Linus fick också vara med och testa, vi tog en halva av varje! Den med hasselnötter vann, den var inte så sötsliskig. Jag hade ju kunnat köpa två av varje, = två till oss var, men förnuftet segrade den här gången! (Isinge, sluta dregla på skärmen)!

Linus gav sina gamla föräldrar en upplevelse i julklapp. Vinprovning för två personer att avnjutas när det passade! Idag passade det! Vi har alltså varit på "Vinklubben Tre kronor" på vinprovning! Inget tjafs där om att spotta ut vinet, alltså, man kunde ju spotta om man ville, men det vill man ju inte! Nu kan vi båda två allt om sötma, syrlighet och beska. Dessutom har vi lärt oss att man ska börja med att smaka av vinet, innan man lagar till maten. Detta för att veta hur man ska krydda maten för att vinet ska komma till sin rätt. Ser ni mig med ett vinglas i handen före maten, så beror det på detta, att maten ska bli rätt kryddad! Ingenting annat!

När vi skulle passera övergångsstället vid Jönköpingsvägen så kom det några fordon från Skillingarydshållet. Den första bilen skulle hinna passera med god marginal, den som kom som tvåa däremot borde stannat för att vi skulle få passera. Det gjorde han inte, han gasade för att hinna före istället. G gick i normal hastighet över övergångsstället och höll nästan på att bli träffad av skärmen på bilen. G slog knytnäven i taket på den Volvo kombi som det handlade om, bilföraren blev ganska rädd! Däremot ville han inte stanna för att tala med oss! I torsdags var jag och snackade med Vuxenskolan, jag ska hålla kurs i att göra Makraméarmband. När jag gick till centrum sedan, så kom det en bil som tänkte köra ut från Järnvägsgatan, det är bara det att vägen är enkelriktad från andra hållet! Det är alltså bara infart där, inte utfart. Nu hade den bilföraren lite otur, för "farbror blå" kom precis lagom för att hindra honom. Då njöt jag, för Linus och jag har råkat ut för något likna

Det finns ännu fler som inte är lata, utan plockar upp skiten efter hundarna men dem ser man ju inte! Jag gick fram till centrala Vaggeryd idag, många högar ligger det i snön! Precis i snövallskanten ligger högarna, så det kan ju inte bero på dålig fotbeklädnad! Nej, det beror helt visst på lathet, "min hund la en så liten hög, så det är inte lönt att plocka upp". Häromåret så var det någon som lät sin jycke skita mitt på vår garageplan, det var inte någon liten hög heller. Hundras storlek schäfer eller större, efter högen att döma! Varför gör man så? Det skapar inte trivsel i alla fall, det är ett som är säkert! Man får väl vara glad att inte hundägaren själv sätter sig där också! Nu vill jag poängtera, att de flesta hundägare plockar upp efter sina hundar, det tycker jag är bra. Men de hundägare som anser att det inte blir så mycket efter deras hund, kanske ska tänka om! Rastar du hunden på samma vägsträcka, fem gånger om dagen t ex, så blir det en del högar efter. Om n

Jag har fått lite aversion för järnvägsövergångar. När jag ska "till Vaggeryd" som vi götaforsbor säger, har jag två stycken plankorsningar att välja mellan. Oftast svänger jag av innan den första, åker Nådastigen till Storgatan för att korsa järnvägen där. De senaste gångerna så har jag funderat på att passera vid första korsningen istället, men kört som vanligt ändå! Varje gång jag har haft denna fundering, så har jag fastnat vid fällda bommar vid Storgatan, fruktansvärt irriterande! Det har väl gått an när det bara tar två till tre minuter, men det har hänt att jag stått där i närmare femton minuter med bommarna fällda hela tiden. I fortsättningen så ska jag följa mitt undermedvetna och passera vid den första korsningen! Från det ena till det tredje: Linus klarade av psykologtestet, nu ska han bara klara "läkarundersökning för säkerhetstjänst" också, så flyttar han till Mjölby sedan!