Fina fisken!

Jag gillar ju, att tala om för er vad vi ätit. I lördags ringde jag till storebror vid halv elva ungefär, för att fråga om han möjligtvis var ute och fiskade, och i så fall, om det fanns möjlighet att bli vid en eventuell gädda! Han och fiskekompisarna höll precis på att plocka ur allting ur bilen, så jag framställde min förfrågan med mild röst!!! Det var nämligen så att jag bjudit svärmor på söndagsmiddag och eftersom hon gillar gädda kunde det vara idé att bjuda på detsamma!

På kvällen, halv sju eller så, ringde det på dörren. Där stod brorsan med, inte en gädda, men väl en gös. De hade inte fått någon gädda överhuvudtaget. Den gös han stod med vägde mellan två och två och ett halvt kilo, när jag tog emot den så tyckte jag att det ryckte lite i den. Lever den? frågade jag, men brorsan sa att han hade dödat den, men det var den sista gös de tog den dan. Den satt nämligen på när de plockade upp anglen!

Jag la den på en tidning på diskbänken, tog fram lite verktyg och började fjälla den lite försiktigt. Då försökte den hoppa sin väg!!! Jag vet ju att han inte är att lita på när det gäller att döda fisken han fångar, så det borde jag begripit!!!

Nåväl, det var en romstinn hona, som jag helstekte i ugnen, den fick precis plats i min rektangulära glasform. I buken lade jag tomatskivor varvat med citronskivor, saltade och pepprade gjorde jag också naturligtvis. Sedan fick den gotta sig i ugnen på 200 grader i 30 minuter, innan jag hällde på grädde och lite mjölk! Efter ytterligare tio minuter så var det dags för servering tillsammans med kokt potatis. Det var gott, även om jag tycker att gösen nästan blir godare filéad, panerad och stekt i stekpanna. Det tog slut i alla fall, så gott var det!

När brorsans sambo fick reda på att jag fick fisken orensad av honom, så lovade hon att nästa gång jag vill ha gös, så ska jag få den av henne istället, filéad och färdig!!!